onsdag 3 december 2014

Idag har du chansen att inte missa...

I LODJURETS TIMMA av P.O. Enquist på Teater Giljotin.
"Om det stämmer, det som Karin Boye säger om att det är färden som är mödan värd, då måste jag tänka till. Ofta är jag - redan innan resan ens börjat - mentalt i mål och står och kokar blåbärssoppa åt dom andra. 
Men bra teater liksom samlar ihop mej, trycker ner mej i stolen och säger: Du är här! Du är nu! Den här stunden är viktig. Den här stunden är avgörande.
Jag är sällan så lycklig som de stunder jag tillbringar i en stol i ett mörkt rum, stirrande in i ett ljus och försöker förstå det som människorna därinne försöker säga mej. Om dom visar något jag gillar, förstås, något jag tycker är bra. Annars är jag redan hemma och kokar blåbärssoppa."

Låter det intressant? Här är resten: 



LISE OCH GERTUD: KISS YOUR DARLINGS med/av Lise Hummel och Gertrud Stenung på Scalateatern.

"När Lise Hummel och Gertrud Stenung står på Intimans scen i Kiss Your Darlings finns det så mycket musikalisk begåvning däruppe att man är förvånad att flygeln får plats. Varje sång känns som en liten evighet och alldeles för kort. Jag hör första textraderna och försöker desperat komma på vad det är för låt jag lyssnar på, för såhär har jag aldrig hört den förut."

Låter det intressant? Här är resten: 


≈ [UNGEFÄR LIKA MED] av Jonas Hassen Khemiri i Regi Farnaz Arbabi:

"Plötsligt har jag slängt mej in i det hela. Jag vänder mej till kvinnan, som jag nu ser inte alls är så gammal som jag först trodde, och antagligen är mer en kompis än en mamma:
”Vaddå, menar du att du är hellre sitter här och väntar på att nån som jobbar här ska komma och säga till dej att du ska ta bort den?”
Hon tvekar, lite:
”Ja, det är väl inte hans jobb att säga till mej vad jag ska göra?”
”Du fattar inte av dej själv att ni inte ska sätta upp saker på scenen? Du fattar inte att halva publiken just nu sitter och undrar vad ni är för idioter som ställer upp era muggar på scenen, som om det här vore nåt jävla cafébord?”"
Låter det intressant? Här är resten: 
http://minstengangiveckan.blogspot.se/2014/10/ungefar-lika-med-av-jonas-hassen.html


UR SVENSKA HJÄRTANS DJUP, på Boulevardteatern.

” Vet du vad jag vill se? Jag vill se vad Daniel Goldman kan göra om man sticker till honom Tove Janssons bok Det Osynlig Barnet. Jag vill se vad han tar sej till med Filifjonkan Som Trodde På Katastrofer. Eller Cedric. Eller Det Osynliga Barnet. Jag vill se honom, ordagrant, från pärm till pärm.
Om han inte har något viktigare för sej.
Det är allt.”

Låter det intressant? Här är resten:



VÅRT FÖRAKT FÖR SVAGHET på Kulturhuset Stadsteatern.

"Jag tycker nämligen att själva upplevelsen av en föreställning är viktig. Den är den primära anledningen till att jag sitter där i publiken, dag ut och dag in, vecka efter vecka. Känslorna jag får när jag tittar. De medvetna och omedvetna tankarna som vaknar. Associationerna. Minnet av det jag sett är viktigt för mej. 
Och det är väldigt lätt att förstöra minnet av en upplevelse. Anta att du har sett en fantastisk uppsättning av Hedda Gabler, och du är helt upprymd och helt tom, och ljuset tänds i salongen och masserar dina sönderklappade händer och börjar samla ihop dina saker. Du är liksom i en liten bubbla, upplyft, berikad, nästan frälst. Då vill du inte höra någon säga:
”Gud vad hon såg fet ut i den där klänningen,”"

Låter det intressant? Här är resten:


http://minstengangiveckan.blogspot.se/2014/05/vart-forakt-for-svaghet-inspirerad-av.html


ANSVARET ÄR VÅRT/TINGSTEN, av Joakim Sten på Kulturhuset Stadsteatern.

"Det handlar om en tid när politikerna hade en moral, en idéologi, och inte var rädda för att ha en åsikt. När dom verkade ha en övertygelse, inte bara försökte locka väljare genom att säga det folk vill höra. Innan politiken blev en karriär, ett sätt för lågutbildade opportunister att tjäna en himla massa pengar utan att behöva göra speciellt mycket. När tidningarna hade integritet. "

Låter det intressant? Här är resten:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar